nilofarsepehri

gif src me

Men så nära får ingen gå. 

Igår och idag har jag knarkat sönder Kent. Åh, saknat Kent. Visste inte att jag gillade dom så mycket. Sov hos Frida igår med Tove, Ellen och Jenny. Så var Josef och Emelie där också, det var rätt så skönt att snacka om det här som hänti Norge med typ Josef för han visste ju lite mer oså. Mm. 
När jag blir jätteledsen för t.ex. hjärtesorg (åh, va?) så gör jag allt för att göra min tillvaro ännu mer deppig. Läser massa blogginlägg skrivna av kända bloggerskor som skriver om hopplös kärlek och gråter hejdlöst. Men så läste jag Michaela Fornis blogg, hon hade skrivit ett inlägg till en tjej som undrat vad fan man ska göra när man hamnat på botten. Och hon liksom skrev att man ska låta sig själv vara glad och skratta, det behöver inte betyda att man mår bra men man kan vara glad. Och ha kul. Ha kul. Och det har jag haft, och fan vad kul jag ska ha med Daniela. I Stockholm. Inte i äckelgöteborg (snarare äckelmajorna, älska göteborg). Jag älskar fan mina vänner så jävla mycket så jag spyr, åh. Åhåhåhåhåh. Jag älskar Skins också. Fuck vad jag älskar Skins. Vet inte. Massa skit som ingen bryr sig om har jag skrivit egentligen. Är asmätt, pappa hämta mig från Frida och köpte subway till fru-kost. Bästa, älska föräldrar. Älskar föräldrar när de släpper lite på deras regler och bajskorvar för de märker att man behöver det just nu. Åh, ska tatuera mig snart. Jag gråter typ lite för jag är så pepp. Nej, men ändå. 



Nu är kungen död, och hans drottning är fri.